Roger Nielsen Arkivfoto
Kan
du erinra dig, vad för tankar som for genom huvudet när allt startade för två
säsonger sedan?
Jag tror att mest kände jag en stor glädje, över att nu
få huvudansvaret för ett seniorlag. Visst var det med en smula ödmjukhet också,
eftersom jag aldrig själv spelat innebandy, det var ju fotboll som jag växte
upp med. Så visst fanns det några tvivel på om kompetensen skulle räcka. Samtidigt
tyckte jag det var en härlig utmaning, att på två år ta detta lag tillbaka till
division två.
Vad
har du fått se under dessa två år?
Många härliga tjejer som utvecklas och hela tiden har viljan
att prestera. Samtidigt är det ett litet pusslande med olika typer av
personligheter, så att alla känner att de vill vara med på resan. Tycker även att
jag fått se spelet utvecklas och tjejerna bli mer taktiskt kunniga, något som inte
alla trodde de skulle bli.
Vilken
var matchen med den mest nerviga situationen, där det verkligen kändes i
stridens hetta?
Det är självklart kvalmatchen mot Engelholm, en match med
väldigt mycket känslor. Först denna förtvivlan över att inte få in bollen i
första matchen och sedan glädjen över att kunna få in bollen och vända till
seger 3-1 och förlängning i andra matchen.. Därefter tomheten, denna totala
tomhet efter Engelholms segermål. Det tog flera dagar att hämta sig efter en den
förlusten.
Det
har trollats ett antal gånger under säsongerna. Men är det nåt mål som sticker
ut sådär extra?
Kan bara finnas ett svar på den frågan! Anna Johanssons
mål i Örkelljunga. Det är ju rätt stor skillnad på dam och herrinnebandy, men
detta slår alla herrmål jag har sett och det har ju blivit en del snygga mål i
många matcher.
Vad
gör denna upplagan så stark, att de tar hem guldet på ett så övertygande sätt?
Tror det är en kombination av många faktorer. Många
duktiga spelare, framförallt, men även en strävan från Simon och mig att
lyckas. Detta i kombination med en bra innebandyutbildning/”uppfostran” hos ett
antal spelare, som haft Å/K IBS som sin förening genom hela sitt innebandyliv.
Vill även nämna vår försäsong, med en bra kombination av konditionsträning, fys
med Lennart Hultberg och även snabbhetsträning som vi haft. Detta gjordes hela sommaren med ett antal
tjejer som sedan dragit med sig övriga tjejer efter hand. Detta lade en bra
grund för säsongen. Sedan tror jag det handlar mycket om ledarskap och förmågan
att förmedla en trygghet, men även viljan att våga, under matcherna till detta unga lag.
Vad skulle dagens trupp kunna ställa till med i division 2?
Är alla kvar och vi tar några steg till framåt i
utvecklingen, tror jag tjejerna kan klara sig kvar, men det blir givetvis
tufft. Det är stor skillnad mellan trean och tvåan, det ska man ha klart för
sig. Jag hoppas att vi kan få till några förstärkningar och att alla vill spela
vidare.
Vad
gör Roger Nielsen till en så framgångsrik ledare och vad driver dig?
Jag tror att min styrka ligger i att jag vill ha en stor
delaktighet och en ännu större öppenhet med spelarna. De ska alltid kunna få
svar på varför det blir si eller så, att de sedan inte alltid håller med mig är
en annan sak. Att jag till vardags är lärare i ledarskap på högskola, gör att
jag kan ämnet, åtminstone i teorin, sedan får andra avgöra hur jag är på det
som ledare. Det som driver mig är att jag trivs med människor, ogillar att vara
ensam. Vill göra saker tillsammans med andra. Sedan är förstås känslan av
segrar inte fel.
Är
du fullt nöjd med dina två säsonger som huvudtränare?
Nej det är jag givetvis inte, det finns förstås saker som
jag i efterhand skulle gjort annorlunda. Att inte reflektera över det man gör,
för att se hur man utvecklas skulle för mig vara en miss. Att jag sedan inte
gräver ner mig för att det finns saker som går att utveckla är en annan sak.
Jag har en liten devis som fungerar för mig
Jag är bra, kan bli bättre, behöver inte bli bäst!
Den är jag mycket förtjust över.
Å/K IBS tackar Roger för intervjun och Simon för frågorna.
