Foto Roger Nielsen
Katta är tillbaka i Å/K IBS. Damlaget tvingades ut och leta ny målvakt, då det stod klart att Jessica kommit in på skola på annan ort och kommer att flytta. Jag är givetvis väldigt nöjd att vi kunde hitta en lösning så snabbt. Att Katta kunde tänka sig att komma tillbaka till klubben är en av de allra bästa lösningar jag kunde tänka mig.
Vi letade i arkiven och hittade en "gammal" intervju med Katta, som fortfarande är av intresse. Visst, en del av spelarna som hon nämner har lämnat klubben för högre divisioner.
Givetvis kommer vi att få en ny intervju med Katta så småningom.
För oss som inte vet, hur länge har du spelat innebandy?
Sen jag var 15 år så ca 12 år.
När bestämde du dig för att bli målvakt?
Efter att jag tränat någon månad som utespelare, fick jag vara med
i en cup, där jag för övrigt gjorde mitt första och enda mål. Vår målvakt
skadade sig, så vår tränare (Peter Frie) tog med sig de tre "sämsta"
spelarna ut för att kolla våra reflexer. Jag flaxade snabbast och där
började min karriär som målvakt.
Du gjorde en bra match senast, vad är det som gör att det
går så bra för dig?
Lite flyt, lite talang och grymma utespelare. Där har ni receptet!
Du har släppt in minst mål av målvakterna i serien, din förtjänst eller?
Det är aldrig en spelares förtjänst. En anledning kan vara att vi har
fyra heta backar i vårt lag. Elina och Alec två grymt rutinerade och
säkra backar samt Eleonore och Amanda, två stora talanger som är givna
som två av de fyra backarna.
Jag vet att du haft erbjudande från högre serier, men inte tagit
dem, varför inte?
Aldrig varit läge för det. Det är otroligt smickrande men jag har inte
orkat lägga den tid som krävts för att spela högre. När jag var yngre
får jag nog skylla på det dåliga självförtroendet.
Ditt roligaste innebandyminne?
Det var när jag spelade i Båstads F16 lag. Vi mötte Södra Sandby
i DM final. Vi låg under med 3-5 med bara några minuter kvar.
Det är då vår kapten Elle Frie kliver fram och avgör hela matchen.
Hon gör tre mål, det sista när det bara är några sekunder kvar
(tror det var 3 sek.) Så ett gäng skrikande och lyckliga tjejer ligger
i en stor hög på golvet medan stolta familjemedlemmar (bla. pappa så klart)
applåderar och hejar högt på oss. Det var lycka det!!
Hur kommer det går för laget (Å/K IBS) i serien?
Jag hoppas och tror att vi hamnar ovanför strecket. Sen är det svårt
att gissa på vilken plats då det är så fruktansvärt jämt.
Vi tackar Katta för intervjun och önskar henne lycka till i resten av serien
